Rift
Jag har en totalt kluven upplevelse av livet som människa då vi kontinuerligt alternerar mellan att vara magiska ljusvarelser och intetsägande lortar. Eller det kanske bara är vi 71:or som känner så.
Will never get a hang of it...
söndag, december 28, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja det är ta mig faen ingenting annat än en grandios paradox!
Som det där nya tv konceptet, kommer inte ihåg vad det kallas just nu men, en slags såpa på verklighetsgrund fast riggat så klart, så är det för oss alla.
Du menar dokusåpor? I de programmen kommer väl inte riktigt de magiska aspekterna av människorna fram, tycker du det? Där har liksom gungbrädan landat tungt på intetsägande skit och ytliga banaliteter...det är ju bara exhibitionister som deltar och hur djupa är de? Haha.
Nej du har så klart rätt, tänkte mer på sanning kontra lögn, verklighet versus fiction.Var väl inne på paradoxtänkandet egentligen.
Paradoxer verkar frodas i mänskliga sinnen. Kanske att det svajar mindre när man växlar mellan dem ju mindre medveten man är... Finns ju folk som inte ens ser sina inneboende paradoxer, lucky bastards. Livet måste ju te sig lite mindre som ett gungfly för dem i så fall. Sen är det vi som dras än hit än dit fullt medvetna. Men allra bäst vore ju att kunna stå i mitten på brädan och inte svaja alls. Fast då kanske man mister en del av upplevelsen med livet? Dunno...
Skicka en kommentar