Illusioner och sanningar

Jag har alltid trott att jag föddes med väldigt många illusioner och att ett av mina mål här i livet är att bli av med så många illusioner som möjligt och se på verkligheten som den är. Men saken är den att på sista tiden har jag börjat tänka som så att det inte finns några illusioner överhuvudtaget. Allt jag känner och tycker och tänker är sant och verkligt. Att påstå något annat vore respektlöst mot mig själv, och om man hårddrar det så vore det respektlöst mot alla människor att frånta mig/dem autenticiteten i mitt/deras inre liv.

Nej, det finns inga illusioner för det finns så många olika sanningar som existerar parallellt. Saken är bara den att de flesta människor bara kan se en sanning i taget och man avfärdar då alla andra sanningar som illusioner eller vanföreställningar eller så blir man komplex över alla sina motsägelsefulla tolkningar av verkligheten som drar en som en trasdocka hit och dit. Men hemligheten ligger i att acceptera dem alla och förstå att man oftast är begränsad till att bara förstå eller uppfatta en sanning i taget.

På senare tid har jag då alltså gjort den underbara upptäckten att jag kan se flera sanningar och aspekter utav verkligheten samtidigt och det är en underbar känsla att kunna se att de finns där parallellt. Ingen sanning är sannare än den andra utan existerar lika självklart sida vid sida. De behöver inte motsäga varandra...