onsdag, juli 30, 2008

Molekyl

Dagens synkrona ord: Molekyl. Behövde ordet till mitt förra inlägg, letade mig fördärvad efter det i alla mörka skrymslen i hjärnans språkcentra men fann det ej. Försökte t.o.m. söka upp det på google på olika associationsord men nej, hittade intet. Det var som totalt raderat från jordens yta och mitt minne. Sen hamnar jag på denna sidan helt av en slump, eller när jag söker på det galaktiska centret rättare sagt och vad hittar jag där: Jo, ordet som narrades med mig och mitt minne, i ett inlägg som dessutom handlar om synkronicitet kring just ordet molekyl. Cool.

Andetag

Det enda forskarna/astronomerna inte riktigt har knäckt i frågan om Big Bang-teorin är det här med massan. Om Big Bang uppstod ur intet, var kommer då massan/materien ifrån…

Tänk om det var så att massan var ”Gud” och Gud sprängde sig själv i miljarder biljarders bitar för att skapa universum… ”Han” offrade, sprängde eller ”korsfäste” sig själv (korset är ju trots allt en symbol för våra tredimensionella rumstid: höjd, bredd, tid) så att de fysiska dimensionerna kunde uppstå och för att skapa nya kombinationer av materian och sig själv. Han sprängde sig själv till elementarpartiklar och atomer, [som bildade molekyler], som bildade kemiska ämnen som bildade mineraler, växter, bakterier, virus, djur, människor, vår jord, vårt solsystem, vår lilla galax bland 150 miljarder andra galaxer som utgör universum. Vi består i sådana fall av Gud…lite coolt att tänka så. Vi och hela världen består av gudspartiklar. Vi är gudspartiklar…

Eller så är Big Bang kanske ett Guds andetag, en utandning… eftersom forskarna också har en teori om att Big Bang sker med jämna mellanrum. Först en explosion som en utandning sedan när den utåtgående energin från explosionen tar slut och universum slutar expandera så faller allting inåt mot sig självt igen som en inandning, sen är det dags för ett nytt Big Bang… en utandning igen…och nya kombinationer av materia och liv… Ett andetag utsträckt över miljarder, triljarder år…

…Nåja, bara lite onödigt metafysiskt flumfilosoferande…

Det enda vi med säkerhet vet är att vi inte vet ett skit. Det enda vi kan ha är teorier… men det är häftigt att tänka sig lite i nya banor, eller nygamla i det här fallet kanske. Det brukar ju faktiskt sägas att vi alla är delar av Gud.

tisdag, juli 22, 2008

Kvinnlighet och patriarkatet - del 2

Patriarkatet

”Patriarkatet… Tjaa du, var ska man börja. Vi kan börja för länge länge sedan då kvinnliga principen var jämbördig med den manliga. I den förbibliska mytologin var det gott om kvinnliga gudinnor, hjältinnor och arketyper som hade samma värde och relevans som de manliga arketyperna. Dessa fick stryka på foten då en massa makthungriga kristna religionsmän på konciliemötet i Nicaea år 325 e.kr. sammanställde gamla symboliska myter, äldre texter och annat historiskt eller mindre historiskt material till något som vi känner som bibeln idag. Skapelsehistorien i gamla testamentet som då faktiskt bygger på gamla myter med en helt symbolisk och metafysisk innebörd skrevs om så det gynnade den egna politiska agendan (kyrkan blev högst politisk och hade stor makt) och den kvinnliga principen, Eva, gjordes en gång för alla till syndabocken, hon som föranledde syndafallet. Sedan dess har det hetat: ”kvinnan ska tiga i församlingen”, vilket faktiskt har följt oss in i våra dagar. Om du tänker efter finns det inte många bra kvinnliga förebilder i modern, efterbiblisk tid. Och de kvinnliga förebilder vi får hålla till godo med idag är tragiska och totalt maktlösa våp som Anna Nicole Smith, Marilyn Monroe osv…

Bibeln, kristendomen och prästerskapet som präglat vår närliggande historia i stora mått har i hög grad medvetet byggt upp ett högst påtagligt patriarkat där man systematiskt förnekat kvinnors rätt och kvinnors frihet. Faktum är att kvinnor inte fick rösträtt förrän i början på förra århundradet, de hade inte rätt att ärva sina föräldrar, inte rätt att skriva in sig på högre läroverk osv. Så jag förstår faktiskt inte hur man kan förneka att ett patriarkat finns och har funnits. Än i vår dag släpps inte kvinnor in i styrelser, vi har inte lika lön för lika jobb etc…för att inte tala om det förtryck jag nämnde tidigare i form av medias skönhets- och sexhjärntvätt. Patriarkatets efterverkningar lever i allra högsta grad kvar i vårt moderna samhälle. Historisk prägling under millennier tvättas inte bort över en natt.

Något av det här belyses i Dan Brownes Da Vinci-koden faktiskt. Förutom att det är en spännande deckare så är det en väldigt intressant och lärorik bok som tar fram något som många är blinda för: det historiska och bibliska förtrycket av de kvinnliga principerna bl.a… Det är verkligen en bok som varje man (och kvinna) borde läsa. Rekommenderas starkt!

Vidare: I den gamla mytologin fanns det en flora av massor med olika kvinnliga arketyper: t.ex. jägaren/krigarinnan Diana som symboliserade den kvinnliga kraften, målmedvetenheten och rätten att stå upp för sig själv, den kloka och klarsynta ugglegudinnan, helaren som hjälpte i fysiska och psykologiska frågor, fruktbarhetsgudinnan, underjordiska gudinnor som stod för djuppsykologi och det omedvetna, kärleksgudinnor och kvinnor som ägde sin egen sexualitet som hade sin egen sexualitet på sina egna villkor etc. I våra dagar kan jag endast se ett fåtal kvinnliga arketyper och det är typ modern, häxan, den sköna och den prostituerade. Och i media är det i stort sett den prostituerade (utvik, porr, kroppsexploatering, sälja sig för pengar eller bekräftelse) och den sköna Venus (mode, skönhetsideal) som är representerad. Andra kvinnobilder får man leta sig fördärvad för att skönja någonstans. Kvinnor och synen på oss har förminskats till den grad att den enda bekräftelsen vi får i princip är den som baseras på graden av snygghet och sexighet. Var är de kloka, de magiska, de transformerande krafterna, de högre kvinnobilderna? De fanns faktiskt en gång i tiden, tro det eller ej. Och visst, jag kan tycka att det inte bara berör kvinnor i det här fallet. Mansbilderna är inte heller särskilt många. De flesta män försöker leva upp till något slags machoideal och man ska helst plöja sig igenom allt som någon jävla actionman, lyda order utan att tänka själv, utan att ifrågasätta, vara mottaglig eller lyssna till sitt inre och sina känslor.

Och vi kvinnor äger inte ens vår egen sexualitet för vi ska leva upp till en utifrån pådyvlad artificiell bild (porren och sexindustrin) som baseras på männens preferenser, inte kvinnornas egna. Och visst, där är männen också offer eftersom de präglas mest av alla av porrens stereotyper eftersom de är de största porrkonsumenterna, och det sväljs och med hull och hår utan någon som helst kritik mot vem det är som sänder ut bilderna eller vad det baseras på: pengar, inte verklig kvinnlig sexualitet. Men jag skulle vilja se en mer kritisk inställning inte bara till porren, utan ALLT vi matas med och tar för givet. Vi lever i ett sjukt sjukt samhälle och det sjukaste är att de flesta är helt blinda, kvinnor som män…det är sorgligt.

Och okej, nu generaliserar och hårddrar jag det hela naturligtvis, men bara så jag ska kunna framföra poängen liksom. Jag har inte alls svårt att se dessa mönster: Grejen är att kvinnor uppfostras (med starkt mediatryck) till att se varandra som potentiella rivaler och motståndare istället för att förenas i systerskap. Den ständiga sex- och skönhetshysterin gör att målet för kvinnor blir att hela tiden överträffa varandra i att behaga männen. Och självklart gynnar detta männen, vore naivt att säga något annat. Visst är det väl så att männen som grupp tjänar på att kvinnor som grupp reduceras till kött, att hennes skapande energier binds upp av ouppnåeliga skönhetsideal att leva upp till och att hon uppfostras till en mansbehagare? Man får lydiga kvinnor som dessutom är en ögonfröjd och som bonus får man lättillgängligt ”vått guld” eftersom det för kvinnan är det enda sättet att få djupare bekräftelse på. Och de som är fula och inte kan leva upp till skönhetshysterin och utseendekraven till att börja med, de som skulle kunnat ägna sig åt mer åt intellektuella bryderier eller samhällsförbättring de förklaras värdelösa, blir osynliga och har överhuvudtaget inget existensberättigande och deras ord ogiltigförklaras har därmed ingen tyngd. Och ja, männen som grupp gynnas då eftersom de på så vis kan fortsätta arbeta för sina egna intressen utan att bli ifrågasatta av den andra halvan av befolkningen som faktiskt skulle kunna haft intressen som strider mot männens egna. Enkel matematik… Genom att sprida vissa värderingar och normer genom kultur, politik och media kan man så lätt ta makten ifrån 50% av jordens befolkning. Menar inte att det är något som några män sitter och tänker ut på hemliga möten, det är väl mer så att patriarkatets vedertagna tänkesätt och oifrågasatta normer lever vidare idag på detta sätt. Vi föds helt enkelt in i det och har svårt att se det utifrån för att det är så det alltid varit.”

Kvinnlighet och patriarkatet - Del 1

Har dragits in i en diskussion om kvinnlighet, dolt kvinnoförtryck, porr och patriarkatets existens/icke-existens med en ny bekantskap på en nätcommunity. Upptäckte att jag hade mycket tankar, känslor och åsikter om detta och jag tycker det kan vara värt att publicera det här eftersom det så tydligt uttrycker vad jag tycker. Publicerar det som det är rakt upp och ner utan att redigera så ifall det verkar vara märkliga referenser till något som inte finns med i texten så är det referenser till tidigare delar av diskussionen som inte är publicerade:

Kvinnliga egenskaper, vad är det?

"Något som är riktigt sjukt är att 99% av befolkningen här på jorden inte VET vad genuint kvinnliga egenskaper är, inte ens kvinnorna själva. Det är ett outforskat område eftersom kvinnor under historiens gång inte fått ta plats och utvecklas på sina egna villkor. Har de tagit offentlig plats i samhället har de gjort det på männens villkor: genom att antingen själv bli som en man, försöka anamma manliga egenskaper och smälta in i hierarkierna eller tvärtom inta våpets behagande ställning, som är UNDERSTÄLLD mannen (varför skulle man annars försöka behaga?) för att accepteras den vägen. Till skillnad från många tjejer så tycker jag inte man har någon makt som sexobjekt eller våp. Bara genom att bli ett och att ständigt försöka behaga, attrahera, bli omtyckt för sitt kött så har man sagt ifrån sig självbestämmanderätten. Kvinnors energier fångas upp och begränsas av skönhets- och sexindustrin. Så sjukt mycket kvinnlig skapande energi går åt till att försöka se bra ut och behaga och hela tiden finnas till för ANDRA. Hela tiden behaga, behaga, behaga. Och gud nåde dig om du inte blir godkänd av en man - då har du inte ens existensberättigande. Och nej, jag säger inte att det är männen som förtrycker utan det är vad samhället (som visserligen fortfarande har starkt patriarkala strukturer), media, och den kommersiella marknaden som ständigt matar oss med onaturliga ideal om vad vi ska vara och vilka ytliga ouppnåeliga mål vi ska uppnå.

Nej, porrindustrin, media och samhället i stort kanske inte har ETT gemensamt, outtalat, dolt ”budskap” men det går inte att bortse från alla små outtalade signaler som vi matas med dagligen av media, familj och samhälle och de pekar ALLA åt samma håll. Var snygg, smal, sexig och framförallt BEHAGA, hela jävla tiden. Det är det enda som betyder nåt för oss som kvinnor, det matas vi med från barnsben. Believe me, i know. Jag är tjej ;) jag är uppvuxen med skiten…skillnaden är att jag aldrig varit bekväm i det och att fjällen till slut fallit från ögonen. Jag ser tyvärr klart det jag hade velat slippa se.

Så…vad som är kvinnliga egenskaper bör definieras om och om igen, i FRIHET. Utan att man ska bli förminskad av samhället sjuka skönhetsideal och förutfattade meningar om vad kvinnlighet är. Jag tror att det i de kvinnliga egenskaperna ingår en mottagaglighet för högre energier, ett allmänt intresse för relationspsykologi, en djup sensualitet och fantastisk visdom. Kvinnor har bara att fortsätta söka genuin ”kvinnlighet” och fortsätta utvidga den snäva bas vi hittills fått stå på. Det behövs fler kvinnliga pionjärer på våra egna domäner. Men jag tror absolut att kvinnans domäner är mer på de ”mjuka” områdena än på strikt vetenskapliga, logiskt styrda områden. Och dessa mjukare värden värderas inte lika högt som hårdare, mer manliga värden. Och nej, jag menar inte att kvinnor inte är logiska, jag menar bara att vi inte verkar ha exakt samma intresseområden vad gäller typ fysik och teknik och liknande, och då pratar vi förstås generellt. Undantag finns alltid på individnivå. Det kan låta flummigt, men det skiter jag i, jag tror vad jag tror och försöker att inte låta mig begränsas av inskränkt fyrkantighet. Jag fascineras av esoterik, astrologi, symbol- mytologi- och arketypvärlden t.ex. och även om inget av det är vetenskapligt (vetenskapliga belägg är inte ens viktigt i mitt perspektiv) så besitter det en djup djup visdom som byggts på i millennier. Det VET jag för det känner jag och det ser jag i att dessa världar speglar mina egna iakttagelser av världen, men säg det till en inskränkt naturvetare som måste mäta och ha bevis på allt.

Jadu, förstår dina kvinnliga kolleger till viss del: det är svårt att förklara saker och ting ur ett kvinnligt perspektiv eftersom vi i samhället faktiskt för det mesta har ett manligt perspektiv på saker och ting, även de flesta kvinnor intar ett manligt perspektiv. Bara genom att t.ex. spela sexobjekt har man accepterat det manliga perspektivet… så när man ska förklara så måste man vända upp och ner på vedertagna normer och det vi tar för självklart, svårt att kunna vara så klarsynt och att sedan kunna vidareförmedla det i ord till en man som aldrig behövt ifrågasätta sitt manliga perspektiv…faktiskt. Dessutom så blir man också som tjej som försöker ta upp sånt här DIREKT motarbetad för de flesta män har utvecklat någon sorts allergi till allt som har med feminism att göra. Det har hänt mer än en gång att man inte ens lyssnar på enskilda argument utan bara ser ett rött skynke: ”ALLT ÄR MÄNNENS FEL, du är en skitstövel!” det är typ allt vad många män verkar urskilja istället för att faktiskt lyssna på vad man har att säga…tyvärr. Feminism handlar om jämlikhet mellan könen och är inte bara för kvinnor. Varje man/kille med vettiga värderingar borde själv anamma feminismens grundtankar: Vi är lika mycket värda, trots olikheter. Och inget kön är underordnat det andra. ENKELT egentligen. Sen vore det idealiska naturligtvis om dessa tankesätt kunde täcka även klass och etnicitet, det är inte bara jämlikhet mellan könen som borde eftersträvas. Allt detta är liksom självklart i min värld iaf…"