Personlighet
En människa är inte en prydlig personlighet, en färdig produkt i en förpackning med ett bestämt syfte. En människa är en motsägelsefull sammansatt varelse, bestående av det högsta gudomliga och det lägsta djuriska. En människa går inte att fånga i en form. Man kan se människans "form" och man kan skymta människans "innehåll/själ" men man ska komma ihåg att man tolkar allt med sina egna referensramar. Man tolkar det mesta utifrån det man redan upplevt, upplevelser som man gjort till mallar. Allt och alla vill människan sätta i fack och sätta etiketter på.
Jag har alltid haft svårt för att acceptera hierarkier och titlar. Jag har aldrig i hela mitt liv velat kallat mig för konstnär, poet, fil. kand. eller författare eller what ever, även om jag skulle kunna. Det känns så fånigt. Ungefär som att man valideras och får existensberättigande genom att ha en titel. Så befängt. Det jag är idag är jag kanske inte imorgon. Jag utvecklas. Jag lär mig. Jag är inte en färdig produkt.
Dessutom är jag människa, mer ska faktiskt inte behövas för att jag ska vara i en position att begära respekt från mina medmänniskor, såsom jag respekterar andra människor utan att ta hänsyn till vad det står för eller efter deras namn i telekatalogen.
Människor som vägrar att etiketteras, som är komplexa, djupa, mångfasetterade och som är hala och svåra att greppa, som jag inte förstår mig på så där på en gång, det är de jag blir tagen av. Jag fascineras av dem som inte låter sig fångas. Det är de som vidgar mina vyer och får mig att tränga över fördomarnas begränsningar. Det är de som vidgar min värld. Det är de som får min värld att bli större. De som både är små och stora samtidigt. De som är ärliga, utan fasader och personlighetsmasker. De som låter sina själar vandra på långa resor, vare sig det är upp i de gudomlig sfärerna eller ner till svaveldoftande underjordiska grottor. De som reser och går vilse men som hittar tillbaka för att de känner sin kärna. De som vet att de kan landa på en säker plats. De som inte begränsas av egoistiska motiv och mediakåthet, de som är beyond trendtyckarnas små domäner och som har genomskådat samhällets kulturella föreställningsgränser. Jag fascineras av dem som inte låter sig fångas i mina fördomars nät. Good on you! Ni gör min värld större. Jag växer med er.
Väx! Bli större! Vidga dig, träng igenom murar, uppåt, utåt, inåt neråt!
Men gör det med kontemplation; det går inte att leva sant om man hela tiden är i ett stresstillstånd. Snabbhet och tempo har inget värde i sig. Tid är ett överskattat hjärnspöke.
Bli motsatsen till sinnenas Gollum!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar