bomull
jag har vikit av vägen och är på väg uppför kullen då jag ser de där välkända bomullstussarna. på marken. en söndertuggad hundleksak. jag är högst upp. på toppen. tittar bakåt. tittar in där magin bodde. tittar länge. för att släppa. det är sista gången jag tittar över axeln. nu ser jag in i solen. det vita vaddet i den babyblåa skyn. guds tårar än en gång. om mitt inre kände ditt inre så kände vi gud. och jag har för länge sedan förlikat mig med vad lektionen går ut på. jag vet redan hemligheten och kallet med mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar