Fläsket brinner

Jag är ju blott endast en förvälld världsfrånvänd navelskådare men detta nu överståndna överkokta val har drabbat även mitt såsiga sinne och väckt mitt slemmiga slumrande samhällsengagemang. För så ligger det till att även fast jag själv är lite rödvinsinkokt och ligger så långt ifrån den härskna högern man kan komma och inte på något sätt känner mig hemma i Blue Cheese-värderingar så kan jag inte låta bli att känna att Reinfeldt känns som en frisk fläkt, liksom. Det osar ost, om än blåmögel, och får det att sticka till i näsborrarna. Man hajar till. Man kan inte säga annat än att herrn har egenbakade visioner och att han har en övertygande övertygelse som jag inte kan hjälpa att finna sliskigt sympatisk. Hans kanderade personliga karisma står i otrolig kontrast till pocherade plommonpudding Perssons ihåliga sötma och dästa mätthet. Pompösa padda. Han kan sitta i sin feta herrgård med sin flådiga självtillräcklighet och sin flamberade Anitra och servera sina kladdiga kletklyschor till den karamelliserade kalkonsteken. Han har ingenting mer i polkapolitiken att göra. Inget mer att ge. Det fattar han ju uppenbarligen själv med då, men kunde han inte ha fattat det liiiite tidigare och hoppat av i god tid innan valet och gett plats åt andra i sitt parti, människor som brinner, människor med visioner, med kryddor och chili i baken. Instämmer helt med en professionell polkagris som tyckte pudding Persson agerat hänsynslöst mot sitt njurpajparti. Han borde gett plats lite tidigare, innan hallonbåten sjönk, så hade kanske inte hallonbåten sjunkit liksom.

Det blev naturligtvis V i landstings- och kommunval för mig, men jag röstade på F! i riksdagsvalet. Det är ett ganska "ogräddat" parti med en ganska "otillagad" partimeny men jag anser att de akutbehövs i en gubbmarinerad mansvärld som denna, som fan behövs de. De är värda en stor fet flottchans. Och även om det kanske var lite för mycket att hoppas att de skulle nå den gräddiga riksdagsgränsen så tycker jag det är viktigt att markera sitt stöd för dem. Tror på att de i framtiden kan slipa till sig och bli riktigt vassa och slakta en massa korkade könskonventioner och kukstrukturer och skipa lite rödbetsrättvisa. Hoppas det i alla fall.

Och jomenvisst, det finns massor med feministiska tyckerimallar, kakformar, färdiggräddade åsikter på gamla stinkande bakplåtar som jag INTE tänker äta av och som jag högaktningsvärt skiter på. Jag sniffar med en snorkritisk näsa och bildar mina egna åliga åsikter. Och även fast jag aldrig kommer att acceptera färdiga svar och aldrig ge upp min rätt till tankens frihet och, inbillar jag mig, aldrig kommer sälla mig till fårskockstyckarna i vilket jävla läger det än gäller, inte ens den fårskocken som tycker sig stå över de andra fåraktiga fårskockarna utan att själva inse att de är lika mycket medlemmar i sin egna lilla paradoxalt underifrånattackerande von-oben-fårskock, så kommer jag att tycka. Jag kommer att tycka om allt som jag har en åsikt om, och resten kommer jag att skita i. Precis som du. Jaaa. Och om jag kommer att komma att driva med de tyckande människor som driver med andra människors tyckande så är det precis som det ska. Helt och hållet i sin ordning. Det var inte jag som började gäckas i denna värld. Det fanns gäss som gäckades före mig och det kommer att komma gäss som gäckas efter mig. Glaserade och grillade är vi, både gäss och människor... får med. Alla är vi redlöst roliga, både råa och tillagade. Nu tar vi oss en kålsup tycker jag och tar farväl av allt vad njurpaj heter. SsssKål, sKååål!!